Den delen inom jordbruk som kallas för djurskötsel innefattar boskapsuppfödning. Boskapsuppfödningen idag sker mestadels i Afrika, Asien och Australien. När det gäller Europa så kan man säga att det främst är Spanien och Portugal som står för boskapsuppfödningen. Boskapsuppfödning går helt enkelt ut på att man föder upp djur så att människor ska äta kött. Efterfrågan på kött i industriländerna är hög och man arbetar ständigt för att få bättre kött. För att detta ska bli möjligt, för att få fetare och tåligare djur så korsar man de bästa djuren med varandra. Det här med efterfrågan på kött som ökar i industriländerna och så vidare har debatterats och diskuterats mycket på sistone eftersom man anser att man inte alls behöver äta så mycket kött som vi egentligen gör idag. Dessutom är det inte heller bra ut miljösynpunkt att äta så mycket kött som en del av oss faktiskt gör. Man behöver ju egentligen inte äta kött varje dag som sp många av oss gör.

Med mekaniserat jordbruk menar sådant jordbruk som bedrivs med maskiner och traktorer, alltså det som vi ibland även kallar för industriellt jordbruk. I Europa så började man mekanisera jordbruket någon gång på 1800-talet och den främsta anledningen till detta var att befolkningen ökade och att man ville överföra arbetskraft till den växande industrin. I Sverige är ju det mesta av jordbruket mekaniserat till skillnad från utvecklingsländer där väldigt lite är mekaniserat och där det mesta fortfarande sköts för hand så att säga. I det mekaniserade jordbruket idag som finns i Sverige så skiljer man mellan det konventionella jordbruket och det ekologiska jordbruket som jag skrev om lite tidigare i den här bloggen. Det mekaniserade jordbruket i Sverige har påverkat samhällsutvecklingen i stort eftersom man genom det mekaniserade jordbruket nästan har kunnat öka produktionen. Idag har produktiviteten ökat med 150 gånger sedan 1850! Detta var en chockerande hög siffra för mig.

Det finns många olika typer av jordbruk så just begreppet jordbruk innefattar ganska många olika saker skulle man kunna säga. Först och främst kan vi nämna att det finns spannmålsodling vilket innebär att odlar olika spannmål så som till exempel vete, råg, korn mm. Sedan har blandjordbruk vilket innebär att det produceras både kött- och växtprodukter. Grödorna odlar ute på åkrarna och djuren hålls oftast inomhus vilket innebär att man inte behöver så stora ytor. När det gäller djuren så pratar vi här oftast om grisar och kor. Sedan finns det naturligtvis djurskötsel som är en egen del av jordbruket och då talar vi också om kor och grisar men även får och getter. Sedan har vi naturligtvis ekologiskt jordbruk som jag skrev om tidigare och utöver detta så finns även plantagebruk, kollektivjordbruk och svedjebruk. Jag vet inte vilket av dessa jordbruk som är vanligast förekommande i Sverige men jag skulle gissa på spannmålsodling och djurskötsel.

Jag tror att de flesta känner till KRAV-märket men kanske känner inte alla till den exakta betydelsen av det eller rättare sagt innebörden så därför tänkte jag ta upp här och skriva lite närmare om det.KRAV är ett svenskt organ vars uppgift är ett kontrollera att livsmedel är ekologiskt odlade. De utvecklar alltså regler för ekologisk odling, djurhållning, hållbart fiske mm och sedan kontrollerar de och märker de produkterna som uppfyller deras krav. Dessutom har KRAV som uppgift att bedriva en aktiv informationskampanj om ekologiska produkter. KRAV skapades främst för att man skulle göra det lättare för konsumenter att göra en miljöinsats i sitt dagliga liv. Märket visar att produktionen av de olika livsmedel som är KRAV-märkta sker utan kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. När det gäller djur så garanterar märket att djur behandlas väl och att de får vistas ute i det fria samt att det inte förekommer några genmodifierade organismer i produktionen. Utöver detta visar och garanterar också märket att producenterna tar ett socialt ansvar.

Jag skrev ju i ett tidigare inlägg om att efterfrågan på ekologiskt jordbruk blir allt större. Människor idag blir allt mer medvetna om produktion och annat och vill vill på ett annat sätt vara med och bidra och göra vårt bästa för att framför allt påverka det som vi äter. Detta märks inte minst på att man nu i butiker har börjat sälja allt mer närproducerade varor. Både kött och mejeriprodukter och efterfrågan ökar och kommer att öka allt mer. Vi människor vill inte stoppa i oss vad som helst och om vi har en chans att på det här sättet påverka vad det är vi äter så varför inte. Både jag och de andra i min familj ser till att handla så mycket som möjligt som är närproducerat samt KRAV-märkt och om fler gör det så tror jag att vi kommer att påverka och bidra till att jordbruket i Sverige förändras.

Med spannmålsodling menas att man odlar olika spannmål. Det finns väldigt många olika sädesslag som man odlar och de allra vanligast förekommande i Sverige är vete, havre, korn och råg. Odling av spannmål sker i så gott som alla delar av världen men just vilka spannmål man odlar kan skilja sig åt lite grann men visst förekommer det överallt. Detta är också en växande industri och vi kan se att det sedan 60-talet bara har ökat markant. Mätningar visar att odling av spannmål för varje årtionde sedan 60-talet har ökat med 30% och det låter mycket tycker jag. Att odla spannmålsprodukter främst ämnat för kommersiellt bruk eftersom exporten av spannmål gynnar på ett annat sätt som den inte gör när vi pratar om självförsörjning. Jag tror men jag är inte säker på att det i Sverige finns mycket spannmålsodling och om det då är främst ämnat för export så skulle det vara intressant att veta vilka länder Sverige exporterar till.

Idag pratar vi allt mer om ekologiskt jordbruk så vad menas då med det egentligen? Men ekologiskt jordbruk menas att man strävar efter att använda så lite som möjligt eller att i den mån det går helt och hållet avstå från att tillföra till exempel konstgjorda ämnen som handelsgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Det ekologiska jordbruket brukar ha en lägre intensitet om man jämför med konventionella jordbruk. Ekologiskt jordbruk ser till helheten och när man pratar om det pratar man mycket ofta om ett hållbart jordbruk. I Sverige så kontrolleras de gårdar som är ekologiskt drivna av KRAV men i en del andra länder så förekommer det att statliga institutioner sköter och tar hand om den här kontrollen. Det här med ekologiskt jordbruk har blivit allt mer efterfrågat och jag personligen brinner väldigt mycket för det och ser gärna till att handla varor som är KRAV-märkta. Jag tror att den här formen av jordbruk kommer att öka ännu mer i framtiden.

Det är faktiskt en stor skillnad mellan Sverige och en del andra länder när det gäller jordbruk. Rätta mig om jag har fel eller så men jag har funderat på det här ett tag nu och hur det kan komma sig att det finns okunskaper när det gäller jordbruk på ett sätt som inte finns i tredje världen till exempel. Men det känns som att det är betydligt färre personer som håller på med jordbruk i Sverige än i vissa länder i tredje världen. Jag har inget som helst belägg för det här men det bara känns som att det är fler personer som sysselsätter sig med jordbruk i en del andra länder än det är i Sverige. I Sverige är det inte så många men de har däremot väldigt stora jordbruk, de som är jordbrukare ön om man jämför med en del andra i andra länder där det kanske mer handlar om självhushåll.

Det som jag vill säga med mitt förra inlägg är att jag då som är uppvuxen mitt i en stad alltid har handlat allt i en affär. Jag har aldrig behövt odla något själv eller känna till över huvud taget hur de olika varorna och livsmedlen kommer till affärer. Jag tror inte att jag är ensam om detta i min generation. Jag hörde att man ibland i skolorna idag faktiskt går in och förklarar varifrån mjölken kommer. Alltså att den inte från början kommer från affären utan faktiskt från en ko som har mjölkats och så vidare. Det kan låta komiskt och så vidare men det är inte så konstigt egentligen för har man aldrig behövt se hur saker och ting egentligen fungerar så har man inte heller lärt sig. Och samma sak är det ju med grönsaker, hur ska barn veta hur de odlas och så vidare om de inte behöver göra det själva?

Jag är född och uppvuxen mitt i en stad men allt vad det innebär. Min pappa däremot är uppvuxen på landet och min mamma inne i staden. Min pappas familj var jordbrukare med allt vad det innebär och naturligtvis känner han till det mesta som har med jordbruk att göra. Min mamma kan också en del om jordbruk trots att hon är uppvuxen i en stad men det är väl så antar jag att den generationen över lag känner till betydligt mycket mer om allt sådant än vad min generation gör. Jag och många andra i min generation har aldrig någonsin behövt komma i direkt kontakt med jordbruk och det finns många inklusive jag själv som kan väldigt lite om det. Jag har många gånger skämts för det här eftersom jag tycker att det är ganska självklart att man ska känna till något så viktigt som jordbruk.